fredag 3 oktober 2008

blogguppgift b

Jag har fått i uppgift att blogga om namnpublicering. Om och när och hur medierna gör rätt och fel när de publicerar namn. Huruvida de håller sig till de etiska regler de själva åtagit sig att följa. När jag funderar på denna fråga så kommer jag osökt in på fenomenet internet. För hur var det innan internet? Nu kan ju nyheter spridas så snart de hänt, närmast samtidigt. Det innebär att vårat samhälle, på sätt och vis, bör anpassa sig efter andra. Eller kommer vi att klara oss i all evighet att försöka leva vårt eget pressetiska liv i lilla Sverige? Om något som skolskjutningen i Finland händer och våra svenska media väljer att, av pressetiska skäl, inte publicera killen som sköt med namn och bild, samtidigt som vi lätt kan gå in på internet och hitta alla uppgifter i ex. brittisk press. Eller när något händer i Sverige till och med, och vi kan hitta mer information i fallet i utländsk press än vår egen. Jag vill med detta inte säga att jag tycker att det är fel att vi försöker hålla oss till de pressetiska regler vi har i Sverige, men med hänsyn till globalisering och internets framfart så kanske vi måste se över dem.
Och så detta med "allmänintresse". Att vi inte ska publicera om det inte ligger i vårt allmänintresse. Jag anser att media själva skapar ett allmänintresse i mångt och mycket. Med hjälp av Agenda Setting (dagordningsteorin) påverkar de vad vi ska läsa, titta på, lyssna till etc. Så vad som i slutändan är allmänintresse är svårt att säga. Media styr väldigt mycket, oavsett om vi vill eller inte. Det är min mening.
Läste en artikel i DN om Englas mördare, Anders Eklund. De skriver att om man hade publicerat bilder i tidningen vid tiden för mordet på Pernilla Hellgren så hade kanske Engla fått leva. Det är lätt att dra slutsatser i efterhand. Här menar skribenten alltså att alla kända sexförbrytare i närheten av Falun borde ha publicerats med namn och bild i tidningen? Vad jag erminner mig så var det rätt många man förhörde... Däremot kanske polisen borde gått över länsgränsen för att kontrollera vissa saker, men det är en helt annan fråga som inte hör hemma här. Jag vill inte på något sätt försvara sexförbrytare eller för den delen andra brottslingar, men man kan ju heller inte publicera namn och bild på alla gamla förbrytare när nya brott begås. Är alla skyldiga tills dess man kan bevisa oskyldighet, eller oskyldiga tills dess man kan bevisa skyldighet?

Känner jag mig själv rätt så återkommer jag säkert med fler inlägg om detta med namnpublicering, det brukar bli så.

2 kommentarer:

Goffler sa...

Intressant tänk om att lilla Sverige behöver vakna till och se omvärlden. Med nätet tar det inte lång tid innan alla vet nyheten vilket känns så själklart för oss.
Senare kom du in på Engla som även jag var inne på en del. Galet om man börjar tänka allt för mycket om vad som hade hänt om namn på gärningsmannen publicerats tidigare. Med facit i handen brukar det oftast vara lätttare att göra rätt.

Linnea sa...

Hej Åsa!

Intressanta tankar och reflektioner. Jag håller med dig om att "allmänintresse" är något som medierna delvis skapar själva.

När det gäller Engla är det som sagt rätt tossigt att tro att om bilden publicerades tidigare hade hon levt idag. Som du säger, om polisen hade kunnat visa honom skyldig tidigare hade hon troligtvis gått oskadd. Men vad tjänar det till att tala om så här i efterhand?

Ha en bra helg!

Linnea